På svenska In English
Sök:
Erik Höglund:
Erik Höglund – Konstnären som förändrade det svenska glaset
När konstnären Erik Höglund (1932-1998) i början av 1950-talet överförde sin uttrycksfulla och livfulla konstnärliga stil inom måleri och skulptur till materialet glas fick det enorm effekt på den svenska glasformgivningen på Boda glasbruk som han då var knuten till. Begrepp som varit etablerade länge inom glasindustrin ställdes plötsligt på huvudet och kom att prägla Bodas produktion under dryga tjugo år framöver. Bruksglas försågs med påklipp ofta i form av sigill, livas upp med blåsor i glaset och vara färgat. I Höglunds ögon skulle glas inte heller vara identiskt lika ens om de tillhörde samma servis. Individuella skillnader i munblåst glas var snarare något som gav glaset ett levande och harmoniskt uttryck istället för att se perfekt och fabriksgjort ut. Att utnyttja ett materials egenskaper utan att vara alltför fast i traditioner men ändå göra hantverksskickligheten synlig, är en stilegenskap som Erik Höglund även drog genom andra material som förknippas med konsthantverk som till exempel järnsmide. 

Läs mer: 
Holmér, Gunnel: Erik Höglund: Konstnär, Stockholm 2000
Ranelid, Björn: Mellan Mörker och Ljus, Erik Höglunds 80-tal, Stockholm 1988
Hambraeus, Pernilla: Erik Höglund som ”Revolutionären på Boda” eller glaskonst med bärkraft av måleri och skulptur, Magisteruppsats, Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet 2008
Erik Höglund (1932-1998) 
Konstnären som förändrade det svenska glaset


När konstnären Erik Höglund (1932-1998) i början av 1950-talet överförde sin uttrycksfulla och livfulla konstnärliga stil inom måleri och skulptur till materialet glas fick det enorm effekt på den svenska glasformgivningen på Boda glasbruk som han då var knuten till. Begrepp som varit etablerade länge inom glasindustrin ställdes plötsligt på huvudet och kom att prägla Bodas produktion under dryga tjugo år framöver. Bruksglas försågs bl a med påklipp ofta i form av sigill, livades upp med blåsor i glaset och var färgat. I Höglunds ögon skulle glas inte heller vara identiskt lika ens om de tillhörde samma servis. Individuella skillnader i munblåst glas var snarare något som gav glaset ett levande och harmoniskt uttryck istället för att se perfekt och fabriksgjort ut. Att utnyttja ett materials egenskaper utan att vara alltför fast i traditioner men ändå göra hantverksskickligheten synlig, är en stilegenskap som Erik Höglund även drog genom andra material som förknippas med konsthantverk som till exempel järnsmide. 

Att Erik Höglund ofta kallas för glaskonstnären ska just ses i ljuset av att han ohämmat och prestigelöst i sitt konstnärskap rörde sig mellan att skapa rena bruksföremål och helt konstnärliga objekt utan att besväras av vad som förknippades med det ena eller andra. Han arbetade livet igenom som formgivare, skulptör, grafiker och målare på en och samma gång. Parallellt med glasformgivningen kan till exempel nämnas att han utförde över 100 större offentliga utsmyckningar som skulptör. Eventuella gränser mellan de olika riktningarna var något som inspirerade honom. Karaffer kunde därför anta formen av en kvinnobyst, dricksglas ta formen av glada gubbar och handsmidda atleter bli ljusbärare. Fusionen av hantverk, bruksföremål och konstobjekt går som en röd tråd genom hans konstnärskap. Det är också den egenskapen som han efter Boda-perioden, under 1970-talet, delade med sig av under workshops och föreläsningar i USA och som sägs vara  injektionen till vad som startade den framgångsrika Amerikanska studioglasrörelsen av idag.

Från tidigt 1970-tal arbetade han som obunden konstnär och formgivare. Glasproduktionen från den här tiden och framåt består ofta av helt unika objekt eller små serier. Glasbruken som han samarbetat med är många och välrenommerade. I slutet av 1980-talet började han ett givande samarbete med de skickliga glasblåsarna på Studioglas Strömbergshyttan. Glaskonsten och experimenterandet med Strömbershyttan uppmärksammades bland annat genom en utställning på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm 1991. Objekt från och med den här tiden är ofta en explosion färger som antagit former som få glasblåsare i Sverige behärskar idag. 

Läs mer
Holmér, Gunnel: Erik Höglund: Konstnär, Stockholm 2000
Ranelid, Björn: Mellan Mörker och Ljus, Erik Höglunds 80-tal, Stockholm 1988
Hambraeus, Pernilla: Erik Höglund som ”Revolutionären på Boda” eller glaskonst med bärkraft av måleri och skulptur, Magisteruppsats, Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet 2008

Om oss
När Erik Höglund dog 1998 lämnade han efter sig en enorm mängd skisser. Flera av dem var redan gjorda andra var mitt i produktionen. Hans hustru, Ingrid Höglund, äger alla rättigheter att färdigställa och utföra dessa arbeten. Under deras äktenskap var hon hans kollega och producent. Med hjälp av glasblåsare och andra hantverkare han samarbetat med kontrollerar hon fortfarande all utformning av Erik Höglundprodukter.  Ingrid Höglund och anslutande familjeföretag samarbetar med att genom olika infallsvinklar producera, informera och och bevaka Erik Höglund konstnärskap. Om du är intresserad av föreläsningar eller andra aktiviteter kan du komma i kontakt med oss ​​via:

Info@ErikHoglundArtshop.se